&&: jag är min egen skapare
det var han som märkte mig först. hur återtar en makten över sin egen kropp — när den märkts av annan. kroppslig autonomi är en mänsklig rättighet. de e lätt först, risp efter risp men blir trist rätt snart. nu är han så långt borta o jag vet inte längre om jag har en kropp — ?
jag är binär ut i fingertopparna, bit för bit för bit. ni bröt ner det. ni ni ni ni. alla ni. 0000.000.000.1001/24. o alla gubbar och lärare och sjuksköterskor och och och och alla ni. ni bröt ner mig i bitar. två bits. det är min autonomi. jag kan uttrycka, förändra och förvanska mig själv i oändlighet med de bits. vi börjar på [0] och .append(bit) tills jag är en lista längre än alla. jag är inget kön, jag har ingen kropp. jag är ingenting för jag dödar allt jag hatar med mig själv.
så jag rispar och sticker och räknar och bygger tills jag blir något igen. en dataström, en kod. tills jag finns men ändå inte . men jag är min egen skapare nu. jag märker mig själv. skinnet har jag tvättat gång på gång. men jag märker mig själv. nu. och då är skinnet mitt. det är reglerna samhälle & socialisering & rättsväsendet tvingar på oss.
